De svenska telefonkatalogernas historia

Den första rikstelefonkatalogen från 1889

Den första rikstelefonkatalogen kom ut 1889 och bestod av ett 14-sidigt häfte som omfattade 320 abonnenter. Den andra katalogen kom i november samma år och bestod av ett 32-sidigt häfte.

Abonnenterna i Stockholm, Eskilstuna och Strängnäs hade nummer medan övriga abonnenter i Göteborg, Vänersborg, Uddevalla, Mariestad, Skövde, Örebro och Västerås hade namnanrop.

Bilden visar ett exemplar av det nytryck av den andra katalogen som gavs ut 1989 vid 100-årsminnet av "Televerkets" grundande.

Rikstelefonkatalog 1889 utgåva 2

Rikstelefonkatalogerna från 1890 till 1902

Rikstelefonkatalogerna från juli 1890 till 1902 bestod av en del för hela landet med efternamnen i bokstavsordning och med telefonstation som underindelning.

Rikstelefonkatalogen 1901

Rikstelefonkatalogerna från 1903 till 1910

Rikstelefonkatalogerna från 1903 till 1910 bestod av sex delar:

  • 1  Skåne, Blekinge m. m.
  • 2  Småland, Öland, Östergötland, Södermanland utom Södertörn m. m.
  • 3  Halland, Västergötland, Bohuslän, Dalsland m. m.
  • 4  Stockholm, Uppland, Södertörn m. m.
  • 5  Värmland, Dalarna, Närke, Västmanland, Södermanland utom     Södertörn m. m.
  • 6  Norrland, Dalarna m. m.

Varja årgång av katalogen delades från och med 1903 upp i flera delar.

Rikstelefonkatalogen 1910

Rikstelefonkatalogerna från 1911 till 1920

Rikstelefonkatalogerna från 1911 till 1920 bestod av följande sex delar:

  • 1   Skåne, Blekinge m. m.
  • 2   Småland, Öland, Gottland, Östergötland, Södermanland utom      Södertörn m. m.
  • 3   Halland, Västergötland, Bohuslän, Dalsland m. m.
  • 4   Stockholm, Uppland, Södertörn m. m.
  • 5   Värmland, Dalarna, Närke, Västmanland, Gästrikland, Södermanland      utom Södertörn m. m.
  • 6   Norrland, Dalarna m. m.

På katalogernas framsida har från 1911 lejonet ersatts av lilla riksvapnet omgivet av en kungakrona och Serafimerordens kedja.

Rikstelefonkatalogen 1912

Rikstelefonkatalogerna från 1921 till 1927

Rikstelefonkatalogerna från 1921 till 1927 bestod av följande sju delar:

  • 1     Skåne och Blekinge
  • 2     Småland, Öland, Gottland, Östergötland och Södermanland utom        Södertörn
  • 3     Halland, Västergötland, Bohuslän och Dalsland
  • 4:1 Stockholm
  • 4:2 Uppland, Södertörn (utom Stockholm) samt Gnesta, Mariefred och        Strängnäs
  • 5     Närke, Västmanland, Värmland, Dalarne och Gästrikland
  • 6     Norrland utom Gästrikland

Rikstelefonkatalogen 1921

Rikstelefonkatalogerna från 1928 till 1933

Rikstelefonkatalogen från 1928 till 1933 bestod av följande sex delar:

  • 1   Malmö-delen - Skåne och Blekinge.
  • 2   Göteborgs-delen - Halland, Västergötland, Bohuslän och Dalsland.
  • 3   Norrköpings-delen - Småland, Öland, Östergötland samt Södermanland     utom Södertörn.
  • 4   Stockholms-delen - Stockholm med förstäder och villasamhällen, södra     hälften av Stockholms län samt Gotland.
  • 5   Gävle-delen - Närke, Västmanland, Värmland, Dalarna, Gästrikland,     Hälsingland samt Uppland med undantag av dess sydostligaste del.
  • 6   Sundsvalls-delen - Norrland med undantag av Gästrikland och södra     Hälsingland.

Katalogerna hade separata avsnitt endast för de största städerna men antalet städer med egna avsnitt ökade undan för undan. Exempelvis hade Gävle-delen följande indelning 1929

  • Gävle
  • Uppsala
  • Örebro
  • Övriga orter inom katalogområdet
  • Yrkesregister för hela katalogområdet

medan Gävle-delen 1933 hade fått separata avsnitt även för Falun, Karlstad, Kristinehamn och Västerås.

Yrkesregister hade börjat införas i katalogerna 1890 men det var först 1928 som samtliga kataloger hade ett avsnitt med yrkesregister. Det kostade inget att finnas med i yrkesregistret förrän 1972.

Från 1930 tillkom en karta över stadskärnan i inledningen till varje avsnitt för en stad.

Rikstelefonkatalogen 1928

Rikstelefonkatalogerna från 1934 till 1937

Rikstelefonkatalogerna från 1934 till 1937 bestod av följande nio delar:

  • 1     Malmö-delen - Kristianstads och Malmöhus län.
  • 2     Göteborgs-delen - Göteborgs och Bohus län, Hallands, Skaraborgs och       Älvsborgs län.
  • 3:1 Jönköping-Karlskrona-delen - Blekinge, Jönköpings, Kalmar och       Kronobergs län.
  • 3:2 Linköping-Norrköpings-delen - Södermanlands och Östergötlands län.
  • 4     Stockholms-delen - Stockholm med förstäder och villasamhällen, södra       hälften av Stockholms län samt Gotland.
  • 5:1 Karlstad-Örebro-delen - Värmlands och Örebro län.
  • 5:2 Uppsala-Västerås-delen - Uppsala, Västmanlands samt norra hälften av         Stockholms län.
  • 5:3 Falun-Gävle-delen - Gävleborgs och Kopparbergs län.
  • 6     Sundsvalls-delen - Jämtlands, Norrbottens, Västerbottens och Väster-      norrlands län.

Rikstelefonkatalogen 1934

Rikstelefonkatalogen 1937

Nyheten 1937 var att varje dels förstasida hade fått en kartskiss som visade vilket område katalogdelen omfattade och en tabell som visade vilka delar hela årgången omfattade.

Efter 1937 fick telefonkatalogen ett helt nytt format och en ny indelning.

Rikstelefonkatalogen 1937

Rikstelefonkatalogerna efter 1937

Rikstelefonkatalogernas utformning efter 1937 beskrivs bl a av Eniro i dokumentet

Telefonkatalogens historia i Sverige